Vandring i dimma
Idag var det första gången jag gick upp till Rabothytta på sommaren. Det var dimma nästan hela vägen upp och vi fick koncentrera oss för att hitta nästa röse. Plötsligt dök den upp där i dimman och jag blev lika glad och överväldigad att se hyttan som när jag har varit där vintertid.
Vi köpte oss en våffla var och jag passade naturligtvis på att lägga mig och vila en stund på de mjuka bänkarna i storstugan. Hyttan har ett sådant lugn, det är alldeles tyst, inga fläktar eller andra ljud utan bara tystnad.
När vi gick ner klarnade det upp och mössa, vind- och fleeceplagg åkte av en efter en. Solen sken på oss tillslut.
Lämna en kommentar
Your email address will not be published. Required fields marked *